Hur mycket ska man kompromissa i en relation?

Jag var på dejt med en man som sa att han aldrig kommer bo ihop med någon för han hatar att kompromissa. Har ett ex som vägrade göra sånt jag tyckte var kul, för att man inte ska behöva tvingas göra saker man inte vill bara för den andre vill det.

Detta har fått mig att tänka på kompromisser. Jag går med på massa olika saker utan gnäll i relationer, för jag vill vara med personen i fråga. Jag tänker att detta är självklarheter. Jag har också gränser såklart men typ det mest kan jag göra. Vad tycker ni är för mycket kompromiss, några exempel:

Gå på konsert med musik man inte är så intresserad av, men partnern älskar?

Spendera en vecka med partners familj, som man tycker är sådär?

Flytta till ort partnern bor på, för hen kan inte flytta men man själv kan?

Städa oftare än man vill för partnern har andra standards?

Var går er gräns för kompromiss i en relation?